En beskrivning av våra svenska bönsorter

Bruna bönor & fläsk

Produkten utgörs av torra frön av bruna bönor (Phaseolus vulgaris L.) av de sorter som specificeras nedan (Anonym, 1995; Statens växtsortnämnd, 1980; 2005; Lundin & Axelsson, 1972).


Bruna bönor - cv. Bonita
Sorträttinnehavare Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter, box 93, 386 22 Färjestaden, Sverige. Sorträttskyddad 1:e juli 1964 (Anon., 2005). Introducerad på marknaden 1965 (Alvelid, 1969)


Bruna bönor - cv. Karin
Sorträttinnehavare Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter,box 93, 386 22 Färjestaden, Sverige. Sorträttskyddad 19:e december 1995 (Anon., 2005). Introducerad på marknaden 1996. Förädlare: Sigfrid Johansson, Ölands-Skogsby, Färjestaden.


Bruna bönor - cv. Katja
Sorträttinnehavare Odalmannen AB, 380 62 Mörbylånga, Sverige. Sorträttskyddad 6:e mars 1973 (Anon., 2005). Introducerad på marknaden 1974.


Bruna bönor - cv. Stella I
Sorträttinnehavare Odalmannen AB, 380 62 Mörbylånga, Sverige. Sorträttskyddad 1:e juli 1952 (Anon., 2005). Introducerad på marknaden 1927 (Alvelid, 1969).


Sortbeskrivningar

Bonita är en låg planta med medeltätt bladverk och gröna blad med triangelliknande uddblad. Blomman är svagt violett och blomställningarna svagt framträdande i bladverket. Baljan är kort och smal, rak till något böjd, i tvärsnitt brett elliptisk och grön (före mognad). Fröet är litet till medelstort och karakteristiskt gulbrunt (bilaga 1).

Karin är en låg planta med medeltätt bladverk och ljusgröna till medelgröna blad med rombliknande uddblad. Blomman är vit och blomställningarna svagt framträdande i bladverket. Baljan är medellång och medelbred med liten grad av böjning, i tvärsnitt brett elliptiskt och grön (före mognad). Fröet är medelstort och karakteristiskt gult-gulbrunt (bilaga 2).

Katja är en låg planta med medeltätt bladverk och gröna blad med rombliknande uddblad. Blomman är svagt violett och blomställningarna svagt framträdande i bladverket. Baljan är kort och smal, rak till något böjd, i tvärsnitt brett elliptisk och grön (före mognad). Fröet är medelstort och karakteristiskt gulbrunt (bilaga 3). Förädlingsarbetet är beskrivet i Lundin & Axelsson (1972).

Stella I är en låg planta med medeltätt bladverk och gröna blad med triangelliknande uddblad. Blomman är svagt violett och blomställningarna svagt framträdande i bladverket. Baljan är kort och smal, rak till något böjd, i tvärsnitt brett elliptiskt och grön (före mognad). Fröet är litet till medelstort och karakteristiskt gulbrunt (bilaga 4).


Smakbeskrivningar
Kokta bönor har provsmakats och smakdefinierats vid Uppsala universitet, institutionen för hushållsvetenskap, Trädgårdsgatan 14 , 753 09 Uppsala. Provsmakningen har genomförts den 15:e februari 2007 av kock Lorentz Ru?etschi i samarbete med AgrD Fredrik Fogelberg, JTI, box 7033, 750 07 Uppsala. Ru?etschi har ca 12 års erfarenhet som kock i Schweiz.


Provsmakningen har genomförts enligt följande:
Till 0,50 kg torra bönor har tillsatts 1,50 liter kallt kranvatten och 4 ml koksalt. Bönorna har därefter legat blötlagda i vattnet i 14 timmar i rumstemperatur (+20°C). Därefter har blötläggningsvattnet hällts av och bönorna sköljts i nytt vatten två gånger. Bönorna har därefter lagts i ett kokkärl med nytt vatten (1,50 liter för varje bönsort). Bönorna har därefter bringats att koka och vid påbörjad kokning fått koka under 60 minuter. Efter kokningen har kokvattnet slagits bort, bönorna kylts med kallt kranvatten och placerats på rumstempererade metallbrickor. Bedömning av de olika sorterna har därefter utförts av kock Lorentz Ru?etschi.
Bonita har en svag och något sötsyrlig doft. Smaken är mild och fyllig med en tydlig bönsmak och drag åt kokt potatis. Bönan har en tydlig struktur som tar sig uttryck i ett tuggmotstånd.

Bönan har uppvisat stor sönderkokning/mjölighet. Bedömningen är 8 på en 10-gradig skala där 1 motsvarar att inga bönor sönderkokats och 10 att samtliga bönor sönderkokats. Bonita har en något svag ljusbrun färg och är näst färgsvagast av de fyra provade sorterna.

Karin har en svag och något sötsyrlig doft. Smaken är mycket mild, neutral och liten. Viss förnimmelse av kokt potatis. Strukturen är svag med litet tuggmotstånd.

Bönan har uppvisat stor sönderkokning/mjölighet. Bedömningen är 10 på en 10-gradig skala där 1 motsvarar att inga bönor sönderkokats och 10 att samtliga bönor sönderkokats. Karin har en svag, ljusbrun färg och är färgsvagast av de fyra provade sorterna.

Katja har en svag och något sötsyrlig doft. Smaken präglas av en mycket tydlig bönsmak med en fin fyllig konsistens, med drag år viss syra. Strukturen är fast med ett tydligt tuggmotstånd.

Bönan har uppvisat liten sönderkokning/mjölighet. Bedömningen är 2 på en 10-gradig skala där 1 motsvarar att inga bönor sönderkokats och 10 att samtliga bönor sönderkokats. Katja har en tydlig kastanjebrun färg och är färgstarkast av de fyra provade sorterna.

Stella I har en svag och något sötsyrlig doft. Smaken är utpräglat krämig med mild bönsmak och drag åt kokt potatis. Strukturen är svag med visst tuggmotstånd - större än för Karin och Bonita, men tydligt mindre än för Katja.
Bönan har uppvisat medelstor sönderkokning/mjölighet. Bedömningen är 7 på en 10-gradig skala där 1 motsvarar att inga bönor sönderkokats och 10 att samtliga bönor sönderkokats. Stella I har en tydlig ljusbrun färg och är näst färgstarkast av de fyra provade sorterna.

Hemsida från Internetavdelningen | Cookies